Starka åsikter

Medborgarremiss: En ny riksbankslag

2020-03-07T00:00:00+00:00

Nedan min medborgarremiss till slutbetänkandet “En ny riksbankslag SOU 2019:46”.
Läs riksbankskommiténs slutbetänkande här (2019-11-29) här.

YTTRANDE 2020-03-06

Till
Finansdepartementet,
103 33 Stockholm
<finansdepartementet.registrator(at)regeringskansliet.se>

Dnr Fi2019/04029/B

Ronny Stark
(kontaktuppgifter bortklippta)

Medborgarremiss till slutbetänkandet En ny riksbankslag SOU 2019:46

“RAPPORT FRÅN EN SKURHINK”

Med mitt remissinlägg vill jag försöka berika och belysa det ekonomiskt-juridiska och smått esoteriska slutbetänkandet med mina egna, vardagsmänniskans, exempel. Jag vill ge mitt medborgarperspektiv, med starkt fokus på ‘lagliga betalningsmedel’ (kap 34 och 35).

Vidare läsning om betalningsmedel för den intresserade.

Sammanfattning

Jag anser att lagstiftningen bör utformas så att statsvalutans (kontanternas) särställning som giltigt betalningsmedel stärks, inte försvagas. För den ena amerikanska staden efter den andra, med befolkningar som överstiger Sveriges, värnas demokratin genom införande av kontantplikt. I Sverige riskerar vi att i en sorts fartblindhet rusa åt motsatt håll och med urholkning av rättsstatsprincipen som konsekvens. Det alltmer sårbara samhället stressas allt oftare, med sårbara enskilda som tragiska offer, redan utan att kriser naturkatastrofer, pandemier eller krig belastar oss. Bristerna kring digitala betalningslösningars tillgänglighet, tillförlitlighet, säkerhet och integritet är redan i normalläget oacceptabla. Robustheten måste byggas medan solen skiner och innan kriser är faktum. Detta gäller i allra högsta grad sådan robusthet som upprätthålls av ett mångsidigt betalningssystem där miniminivån, rätten till kontantbetalning med den icke-elektronikberoende svenska statsvalutan “riksbankspengar”, endast undantagsvis bör få lov att avtalas bort.

Då en fullriggad modern Riksbankslag sjösätts måste sjödugliga livbåtar i form av kontantplikt finnas med, för alla medresenärer.

Se riksdagsmotioner och interpellationssvar (exempel). Se BILAGA: 2019/20:2041, 2019/20:885, 2018/19:1181, 2018/19:1143, 2018/19:701, 2018/19:429, 2017/18:668, 2017/18:417, 2017/18:332, 2017/18:59, 2016/17:260.

1. Ekonomisk brottsling

Den enormt snabba förändringen av samhällets funktion (och dysfunktion) kring hanteringen av pengar och betalningssystem, i kombination med hur samhällets institutionella maktstrukturer förefaller överrumplade och handlingsförlamade, har gjort mig till ekonomisk brottsling.

För mig framstår de samhälleliga repressalierna vara av sådan omfattning att “brottet” som jag begår vid användning av statsvaluta som betalningsmedel måste vara synnerligen allvarligt. Är inte straffen som t ex; utmätning, vägrad samhällstjänst som kollektivtrafik, bilprovning, vård, etc, juridiskt motiverat bör det betraktas som diskriminering. Då behövs lagstiftning som förstärkt skydd mot sådan diskriminering.

2. Några belysande exempel (“ur min egen verkstad”)

Bakgrundsinformation:

naturvetenskapligt och tekniskt högskoleutbildad man 62 år.
aldrig ägt något mobilabonnemang,
aldrig haft bank per internet,
har inte bankkort, Swish, bank-ID, etc,
teleanslutningen till huset är så behäftad med teknikproblem att Telia misslyckas förse mig med tillförlitlig ADSL-uppkoppling. Förbindelsen släcks helt om en månad. Då hittas jag inte längre vid krissamtal “i änden av tråden”.

2.1 Privat Banks statsvalutebojkott strandsatte mig 100 mil hemifrån.

På besök i Norrland, 100 mil hemifrån, visade det sig att min bank sedan 60-talet bytt från samarbete med VISA till Mastercard. Mitt bankkort hade därför utom min vetskap ogiltigförklarats så några pengar att köpa hemresa för gick inte att få tag på. Då banken öppnade på måndagen hängde jag på låset, men några pengar gick inte att ta ut med hjälp av kontouppgifter och legitimation, för banken kontantvägrade. jag fick lifta hem - över 100 mil.

2.2 Bank ‘konfiskerade’ mina tillgångar som följd av statsvalutebojkott.

Då jag bad banken sälja ut sparfonden som byggts upp från noll i banken, vägrade banken lämna ut mina pengar i form av kontanter. I praktiken att jämföra med konfiskering. jag fick betala mycket dyrt för överföring till annan bank som kunde lämna ut mina pengar i form av kontanter.

2.3 Besiktningsorganens statsvalutebojkott stänger mig ute från bilkörning.

Då jag efter bilprovning 2017 skulle betala i den närliggande provningshall (enda i kommunen) som jag anlitat i decennium visade det sig att nya ägaren kontantvägrade. Efter misslyckat försök till rättslig prövning fick jag brev från företagets advokater som skriftligen meddelade att jag som statsvalutebetalare inte är välkommen till företagets bilprovning.
Efter 2017 kunde jag kringgå besiktningsdiskrimineringen genom att anlita Svensk Bilprovning i grannkommunen. Inför besiktning i mars 2019 visade det sig att även de kontantvägrar. Trots ihärdiga försök att hos Transportstyrelsen få besked om hur jag skall kunna få min bil besiktigad har de vägrat svara. Sedan april 2019 har jag därmed inte kunnat förflytta mig med egen bil. Utan besked (beslut) från Transportstyrelsen (ansvarig tillsynsmyndighet) går det inte att få rätten till besiktning prövat av domstol. Utöver diskriminering även en form av myndighetsobstruktion.

2.4 Utmätning (nr 1) av Kronofogden, trots betalning.

I samband med försöket till rättslig prövning försökte jag använda internet på det kommunala biblioteket. På den närliggande glest använda stora kommunala gratisparkeringen krävs tidbricka, som jag glömde flytta från sätet till vindrutan. Jag fick 8 dagar på mig att betala felparkeringsavgift 400 kr. Jag lämnade in pengarna kontant till kommunens ekonomichef, men kommunikationen mellan kommunen och Transportstyrelsen TS var så undermålig (trots alla dyra datorer) att de inte klarade av att reda upp ett så enkelt betalningsproblem. Resultatet blev dyr utmätning via kronofogden, trots att jag förgäves försökte få rätten att betala prövad av förvaltningsdomstolen.

2.5 Utmätning (nr 2 ) av Kronofogden då jag vägrats betala patientavgift, och utmätning (nr 3) i samma ärende trots utmätningens undanröjande av domstol.

Då jag (nov 2018) skulle betala patientavgift efter behandling hos Folktandvården i min stad, med statsvalutan som jag alltid gjort, visade det sig att förvaltningschefen, utan stöd av lag (= brott mot HFD 2015 ref 49, och ett antal beslut av JO) fattat beslut om att förbjuda kassan att ta emot statsvaluta som betalning för patientavgifter, med skriftlig hänvisning till betalning i grannstäderna. Trots pågående prövning i förvaltningsrätten där jag försökte hävda min rätt att få betala direkt med befriande verkan med svensk statsvaluta, beordrade Regionen fullbordande av utmätning via kronofogden juli 2019.

Förvaltningsrätten avvisade ärendet efter 9 månader av formella skäl. Min anmälan var enligt dem för sent skickad trots att den skickades samma dag. Undras vad man skall säga om förvaltningsrättens svar och vad de betraktar som sent i sitt sammanhang? Tingsrätten upphävde utmätningen dec 2019, och rättade dessutom beloppet som var fel. Undras om de använder en annan lagbok? I februari 2020 bemyndigade Region Blekinge åt Kronofogden att göra ny utmätning, som redan registrerats av Upplysnings Centralen UC.
Vem begår brott?
Vad är mitt brott?

2.6 Utestängd från kollektivtrafik.

Efter att sydlänen beslutat om nytt biljettsystem för kollektivtrafiken där de ‘digitala skuldsedlar’ (kallad Reskassa i Blekinge och JoJo i Skåne) tagits bort, är det numera omöjligt att betala spontana resor över huvud taget. Det går varken med statsvalutan, eller de nämnda skuldsedlar man hos ombud tidigare kunde värdeladda (t ex med 500 kr) med hjälp av statsvaluta. Att jämföra med bilens “full tank” att resa för. Jag är därmed ungefär lika välkommen att åka med allmänna kommunikationer som Rosa Parks var i 1960-talets rassegregerade USA. Diskriminering.

3. Kommentarer

Jag har många fler exempel, t ex om hur jag är förhindrad att reparera huset av att jag, utöver att jag inte kan få bilen besiktigad, inte heller kan köpa byggmaterial för att byggvaruhuset vägrar ta emot betalning med statsvalutan. Exemplen ovan har gemensamt att de belyser hur inte ens den offentliga sektorn, som betänkandet vill begränsa avtalsrestriktioner till, förmår att upprätthålla ens grundläggande krav på respekt för grundlagen eller de mänskliga rättigheterna. Att under sådana omständigheter tillåta ensidigt dikterade avtal där betalning med svensk statsvaluta tillåts blockeras för det civilrättsliga området betraktar jag som ett svek mot hela befolkningens grundläggande rättigheter, i paritet med rasdiskriminering. Man borde fråga sig, är jag en andra rangens medborgare bara för att jag har egen kontroll över mina likvida medel och att jag är hänvisad till betalning med egenkontrollerade betalningsmedel?

Det finns ett hav av grov ekonomisk brottslighet, på global nivå, som jag i min ankdam Sverige försöker undvika att beblanda mig med.

Det finns en enormt mäktig ‘marknad’ som inte ser mig som människa av kött och blod, utan enbart som en ekonomisk enhet med olika former av kodade identiteter (personnummer, mobilnummer, kortkoder, e-postadress, mobilt bank-ID, lösenord, RFID, etc) som ett smörgåsbord att försöka exploatera.

Mina medborgeliga och mänskliga rättigheter försäkrar mig (på pappret) rätten att själv få välja politisk ståndpunkt, religiöst engagemang, sexuell partner etc. Men kring ekonomisk frihet, integritet och självständighet råder inte motsvarande ‘självklara’ rättigheter. Verkligheten framstår för mig långt ifrån de vackra orden i såväl grundlagen som Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna.

I ett samhälle där utbyte av varor och tjänster så utpräglat sker genom organiserad handel har valuta och betalningsmedel så väsentliga funktioner att jämförelsen med kroppens blodomlopp blir relevant och träffande. Det är av yttersta vikt att lagstiftningen utformas så att medborgarna inte förvägras skyddet av grundläggande demokratiska rättigheter, som egenkontrollerade pengar med särställning som betalningsmedel (alltid giltigt), och på sätt som inte hindrar Riksbanken hålla en trygg stig tillgänglig för alla oss som av olika skäl inte platsar på den digitala motorvägen.

Utan lagskyddad ‘kontantplikt’ riskerar min ankdam krympa till en skur(k)hink, och med kronofogden som dyr betalningsförmedling.

Ronneby 2020-03-06 / Ronny Stark

BILAGA

Riksdagsmotioner och interpellationssvar

Behovet av betaltjänster och kontanthantering

Motion 2019/20:2041 av Saila Quicklund (M)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF

Minskande kontanthantering

Svar på fråga 2019/20:885 av Mikael Eskilandersson (SD)
Riksdagen.se

Lagstifta om kontanter nu

Motion 2018/19:1181 av Peter Persson och Erik Ezelius (båda S)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF

Kontanter som betalningsmedel i Sverige,

Motion 2018/19:1143 av Dag Larsson m.fl. (S)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF

Avgiftsbelagda kontantuttag

Svar på fråga 2018/19:701 av Peter Persson (S)
Riksdagen.se

Kontanter som betalningsmedel hos statliga myndigheter

Svar på fråga 2018/19:429 av Ulla Andersson (V)
Riksdagen.se

Kontanter som betalningsmedel

Motion 2017/18:668 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF

Bristen på tillgång till kontanter

Svar på fråga 2017/18:417 av Håkan Svenneling (V)
Riksdagen.se

Kontanter som en del av vår civila beredskap

Interpellation 2017/18:332 av Saila Quicklund (M) Riksdagen.se
Direktlänk - PDF

Kontanter som betalningsmedel

Motion 2017/18:59 av Lars-Axel Nordell och Larry Söder (båda KD)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF

En infrastruktur för kontanter

Interpellation 2016/17:260 av Roland Gustbée (M) Riksdagen.se
Direktlänk - PDF

Tips: SR - Ska man tvinga affärer att ha kontanter?

2020-03-07T00:00:00+00:00

Nedan ett intressant och tydligt inslag från SR:s program God morgon, världen! om frågan om det kontantlösa samhället med rubriken:

“Ska man tvinga affärer att ha kontanter?” (2020-02-22)

Tandvårdnämnden backar

2020-02-12T00:00:00+00:00

De senatse dagarna har Blekinge Läns Tidning (BLT) uppmärksammat Tandvårdsförvaltningens kontantvägran efter att man på Tandvårdsnämndens möte på tisdagen (11 feb.) behandlat min skrivelsen om lagbrott.

Utfallet är att man backar på sitt beslut att inte ta emot kontanter och ska nu se till att det går att betala med kontanter (statsvaluta) för sin tandvård.

Flera artiklar har publicerats (alla, utom 5. och 6., bakom betalvägg):

BLT	200211	Ronneby: “Smålänning fick rätt att betala med sedel”	`1.`
BLT	200211	Ronneby: “Vägrades betala tandläkarräkning kontant”	`2.`
BLT	200211	Karlskrona: “Region Blekinge har bestämt sig – svenska pengar är ok”	`3.`
BLT	200212	Ronneby: “Chockad och glad efter ändrade beskedet om kontanter”	`4.`
BLT	200213	Ledare: “Sätt punkt för kortdiktaturen”	`5.`
Andra artiklar
Små- länningen	150320	Ljungby: “Kontantbråk upp i rätten - igen”	`6.`

Vet du fler artiklar i närtid kopplade till ämnet kontakta mig gärna.

Uppdaterad 2020-02-15 kl 14:07

Uppmaning till Tandvårdsnämnden att rätta lagstridigt beslut

2020-01-09T00:00:00+00:00

Nedan har skickats som mejl och återges här i sin helhet med undantag för personuppgifter.

Till Tandvårdsnämnden i Region Blekinge 2019-2022
via ordförande
Karin Nordvall [C]
Kopia till riksdagsledamot Per Åsling [C]
Kopia för diarieföring Tandvården

UPPMANING TILL RÄTTELSE

Inför nämndens möte 2020-02-11

1 Tidigare Tandvårdsnämnd har fattat beslut i strid med lagstiftning

1-1 Blekinge Tingsrätt BT

Som framgår av dom i Blekinge Tingsrätt mål nr 2011-19 (med laga kraft 2020-01-08) saknar Nämnden för primärvård och tandvårds beslut 2017-12-06 (ordförande Teo Zickbauer [S]), om kontantvägran för Folktandvårdens kassor stöd av lag. Se BILAGA.

1-2 Högsta förvaltningsdomstolen HFD

Även att kassor skall tillåtas hänvisa patienter som betalar med den grundlagsskyddade svenska statsvalutan till andra betalningsställen saknar stöd av lag (HFD mål nr 2793-14).

1-3 Justitieombudsmannen JO

Att i information om betalningssätt utelämna möjligheten till kontant betalning har även kritiserats av JO i beslut 4956-2014.

2 Lagstiftning

Enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, riksbankslagen, är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64).

3 Uppmaning till rättelse

Att delar av Folktandvårdens verksamhet sker utan stöd av lag bör föranleda den nuvarande Tandvårdsnämnden att omedelbart vidta åtgärder för rättelse och besluta i enlighet med grundlagen och lagstiftning i övrigt.

4 Tidigare domar och beslut

4-1 Förvaltningsrätterna

Snarlika mål har tidigare avgjorts i Förvaltningsrätter (t ex Östersund, Göteborg, Växjö) och Kammarrätter (tex Sundsvall, Göteborg, Jönköping) I samtliga mål har domstolarna förtydligat att Landstingen (numera Regioner) inte får fatta beslut som innebär kontantvägran hos vårdinrättningarna.

4-2 HFD mål nr 2793-14

Särskilt ett mål är vägledande i detta fallet eftersom det behandlar en praktiskt taget identisk situation: Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Först hade Förvaltningsrätten i Växjö slagit fast: “Det innebär att landstinget inte utan stöd i lag kan inskränka rätten att betala patientavgift med sedlar och mynt utgivna av Riksbanken och är därför en begränsad möjlighet att betala med kontanter. Beslutet får därmed anses strida mot lag och ska därför upphävas.”. Kammarrätten i Jönköping gick på samma linje. Slutligen fastställde Högsta förvaltningsdomstolen beslutet genom avslag på överklagan och förtydligade: “Betalningsmedlen sedlar och mynt har av lagstiftaren getts en särställning.”.

4-3 JO beslut nr 4956-2014.

JO Beslut Dnr 4956-2014 Kritik mot Region Östergötland för missvisande information till allmänheten om möjligheten att betala patientavgifter med kontanter.

Region Blekinge har inte som Region Östergötland misslyckats i försök att få till rätt information. Tvärtom framhärdar Region Blekinge fullt medvetet i att med berått mod dölja och missleda sina patienterna kring kontanta betalningar.

JO Dnr 4956-2014: ”Informationen till allmänheten om vilka alternativ som finns för att betala patientavgifter ska vara korrekt och tydlig. När landstinget informerar om betalningsalternativen kan därför inte möjligheten att betala med kontanter utelämnas.”.

5 Nuvarande regelverk i Region Blekinge kring betalning av patientavgifter

Till skillnad mot patienter som betalar sin tandvårdsavgift med hjälp av avtal med tredje part, eller med hjälp av tekniska lösningar (bankkort, mobiltelefon mm) diskrimineras statsvalutebetalande patienter av att de förhindras direktbetalning med befriande verkan. De möts i Folktandvårdens kassa av skriftlig skylt och muntlig hänvisning till betalning i grannstäderna i direkt strid med den prejudicerande domen i HFD mål nr 2793-14.

Så här står det som anvisning vid kassan hos Folktandvården i Ronneby (se även Landstingets tidning Topp till Tå juni 2018, sid 11):

”Du som av någon anledning inte vill eller kan betala med kort får en faktura utan faktureringsavgift. Om du ändå vill betala med kontanter kan du göra det i centralkassa på Blekingesjukhuset i Karlskrona eller Karlshamn.”

Från Region Blekinges hemsida Så här kan du betala för din vård i Blekinge (2020-01-09):

“Folktandvård Hos folktandvården kan du betala med betalkort eller få en e-faktura eller pappersfaktura utan fakturaavgift”

Jämför med JO’s kritik Dnr 4956-2014.

6 Beslut av detta slag får ej delegeras

Enligt Tandvårdsnämndens delegationsordning (2019-01-07) gäller följande:

“Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om det är av principiell beskaffenhet eller annars större vikt får inte delegeras”

7 Tandvårdsnämnden är ålagd att följa lagen

7-1 Lagstiftning styr Region Blekinges verksamhet

“Lagstiftning Region Blekinge styrs också av lagstiftning som kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patientlagepn, lagen om kollektivtrafik, lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, och annan lagstiftning som är relevant för verksamheten. Utöver lagar och förordningar finns dessutom föreskrifter, policydokument, riktlinjer och anvisningar som reglerar Region Blekinges olika verksamheter” (Region Blekinges hemsida)

Ur Reglemente för Tandvårdsnämnd (sid 13) framgår att nämnden “ska följa tillämpliga lagar“ (Min fetmarkering)

7-2 Reglemente för Tandvårdsnämnd Allmänna bestämmelser

“§1. Tandvårdsnämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare, som väljs av regionfullmäktige, som väljs av regionfullmäktige för fyra år. Nämnden har en ordförande, en förste vice och en andre vice ordförande.

§2. För nämnden gäller bestämmelser om nämnder i kommunallagen. Nämnden ska följa tillämpliga lagar, förordningar eller tillämpningsföreskrifter som utfärdats med stöd av sådana författningar. I övrigt gäller detta reglemente om inte lag, annan författning eller av statlig myndighet utfärdade bestämmelser föranleder annat.

TANDVÅRDSNÄMNDENS UPPGIFTER**

Nedanstående uppgiftsfördelning hanteras mot bakgrund av kommunallagens krav på att frågor som är av principiell betydelse eller annars av större vikt för regionen ska alltid hanteras i regionfullmäktige. Uppgifterna ska utföras inom av regionfullmäktige beslutade uppdrag och ramar.”

Se även 10 Värdegrund.

7-3 Rättsstat och rättsstatsprincipen

Från svenska Wikipedias beskrivning av en rättstat står att läsa följande:

7-3-1 Rättsstat

“Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv eller övergrepp från staten.”

7-3-2 Rättsstatsprincipen

Sveriges regering har beskrivit hur den ser på definitionen av rättsstatsprincipen:

“Rättsstatsprincipen innebär att ingen får stå ovanför eller utanför lagen, att staten och statsorganen är skyldiga att följa gällande rätt och att det finns garantier mot missbruk av statsmakten. Förutom formell legalitet som innebär att lagar följs krävs dessutom att lagar stiftas och tillämpas utan diskriminering och med respekt för individens värdighet och mänskliga rättigheter. Det krävs likhet inför lagen och ett oberoende och fungerande rättsväsende som alla har tillgång till, rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom en rimlig tid i en rättvis rättegång inför en oberoende och opartisk domstol, samt förbud mot godtyckligt frihetsberövande. Ett fungerande rättsväsende kräver okorrumperade poliser och åklagare, oberoende advokater, en obunden och opartisk domarkår, samt att domstolarnas beslut efterlevs .” (Skr. 2007/08:109 s. 16).

8 Samhällsviktig funktion

Utan att närmre gå in på den samhällsdebatt som finns kring negativa effekter av vissa privata aktörers kontantvägran vill jag ändå uppmärksamma Tandvårdsnämnden på en aspekt av problemkomplexet. Allt oftare, och i allt mer bekymrade ordalag varnar riksbanksledningen, riksdagsledamöter, försvarspolitiker, säkerhetsbedömare inom civilförsvar/totalförsvar, MSB, etc för risken att alltför långt gången kontantbegränsning i fred och krisfrihet skapar en oacceptabel sårbarhet för samhället som helhet, d v s “inte sakna kon(tanter) förrän båset är tomt”. Denna övergripande civilförsvarsaspekt på en regional myndighets beslut om kontantvägran bör beaktas.

Kontanthantering = ”normala förhållanden” Om krishanteringens grunder på Krisinformation.se:

Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.

Likhetsprincipen Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

I broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap står det att vi ska förvara kontanter hemma ifall det blir kris. Det innebär, tillsammans med ’Ansvarsprincipen’ och ’Likhetsprincipen’ att upprätthållandet av betalning med kontanter är att betrakta som “normala förhållanden”.

Sålunda kan inte nämnden besluta om kontantvägran samtidigt som hela den ekonomiska krisberedskapen bygger på att kanalerna för kontanthantering upprätthålls som “normala förhållanden”.

Se även: 180228 LEDARE Gör det olagligt att diskriminera den som föredrar kontanter BLT

180317 Blekinge behöver kontanter - Sydöstran - av Bankomats VD Nina Wenning

190508 Insändare ”Ett kontantlöst samhälle hotar vår frihet”. - DN.SE - av professor Svante Linusson [C]

190618 Finansutskottets betänkande 2018/19-FiU44 - Statens roll på betalningsmarknaden - Riksdagen

9 Några ekonomiska förtydliganden

9-1 Skillnad mellan riksbankspengar och bankpengar

Jag vill särskilt uppmärksamma er på den skillnad mellan riktiga och lagskyddade ’riksbankspengar’ och bankgenererade ’bankpengar’ som riksbanksledningen med Stefan Ingves i spetsen är noga med att framhålla Bankernas digitala krediter är att betrakta som skuldsedlar, principiellt inte olika den lokala valutan Klöver, medan riksbankspengar enligt HFD har en grundlagsskyddad “särställning som betalningsmedel”. Bankpengar - skapas “ur luft” av privata banker - finns endast i digital (= osäker) form. Vid kris eller då banker går omkull (jämför bankkrisen 2007/8) förlorar bankkunderna tillgång till hela sin likviditet. Riksbankspengar - skapas grundlagsskyddat av Riksbanken - finns endast i analog form (kontanter). Vid kris utgör de ett robust rikstäckande allmängiltigt betalningsmedel som var och en har möjlighet att säkerställa efter eget val.

9-2 Skillnad mellan betalningsmedel (värde) och betalningsform (metod)

Det finns en uppsjö varianter av betalningsformer (internetbetalning, bankkort, swish, kontantbetalning, etc), en del direkta i tid och rum, andra indirekta via olika former av betalningsförmedlare (elektronik, banktjänster, mm), en del analoga(kontanter) andra digitala. Notera att direkt betalning kan vara såväl analog som digital.

valutor (SEK, €, $, £, Bitcoin, Klöver, etc)
betalningsformer (t ex internet-, mobil-, kontant-, kortbetalning),
betalningsmedel (€-sedlar, $-mynt, svenska riksbankspengar, kontokrediter, skuldsedeln Klöver, guld, silver, etc).

För att kunna genomföra direkt betalning med svensk statsvaluta finns inga andra betalningsformer (betalningssätt) än kontant betalning att tillgå.

9-3 Fakturabetalning

Fakturabetalning är inget alternativ till direktbetalning med befriande verkan. Det är dessutom kringgärdat av olika former av avtal och begränsningar. Samtliga banker i Ronneby kommun kontantvägrar. Därmed finns inget sätt att betala fakturan än via vårdcentralens kassa. I stället för att tvingas återvända till kassan för att betala en faktura senare kan de som vill lika gärna betala direkt. Att fakturabetalning skulle vara utan extra kostnad är helt fel. Tur och returresan till det extra och onödiga betalningsställen är behäftat med betydande såväl kostnad som tidsspillan. Det uppdagades dessutom vara fel av det underlag som underställdes Blekinge Tingsrätt. Jag hade ålagts att betala 60 kr extra i faktureringsavgift. Vid direktbetalning riskerar man inte utsättas för den sortens bedrägeri.

9-4 Skyddsargument

Att hänvisa patienter att ta färdtjänst eller på andra sätt utsätta sig för otrygga (rånrisk, halkrisk, etc) resor till andra städer för att betala den patientavgift som man som patient har lika stor rätt till i Folktandvårdens kassa som alla andra, är snarare att öka riskerna för personlig säkerhet än motsatsen. Nog borde väl även patienternas säkerhet vara av betydelse, inte enbart personalens.

9-5 Miljöargument

Att tvingas köra bil 2x3 mil för att betala räkning är inte att betrakta som miljövänligt.

9-6 Statsvaluta som lagligt betalningsmedel = grundläggande rättighet

En av de grundläggande anledningarna (även omvittnat i SOU 2019:46 sid 1575) för staten att peka ut statsvalutan som lagligt betalningsmedel “är att säkerställa att alla i samhället ska ha möjlighet att göra betalningar eftersom det kan anses som en grundläggande rättighet”.

10 Värdegrund

Värdegrundsdelegationen tog fram: Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda, där de framhåller:

”De värderingar som uttrycks i de grundlagsfästa principerna är en ledstjärna för statens alla myndigheter i arbetet för en god förvaltning i medborgarnas tjänst”.

Jag vill särskilt rekommendera sidorna: Sid 5 - om Grundläggande principer (+ sid 6 om Demokrati och sid 7 om Legalitet):

”Vidare innebär den överordnade principen om att all offentlig makt i Sverige utgår från folket, att varje statsanställd i sitt arbete ska ha som utgångspunkt att det är folket som är hans eller hennes uppdragsgivare och att offentlig maktutövning alltid måste ha stöd av lag.”

Sid 8 om Lagprövningsrätten

”Om domstol respektive ett annat offentligt organ finner att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning, eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, så får föreskriften inte tillämpas enligt 11 kap. 14 § och 12 kap 10 § regeringsformen.”

Sid 9 om Ansvarsbestämmelse

”Således ska enligt 20 kap. 1 § brottsbalken den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel.”

”Justitieombudsmannens och Justitiekanslerns uttalanden är viktiga ställningstaganden som bör vara vägledande i frågan om de statsanställdas skyldigheter och ärendenas handläggning. Deras uttalanden ger ofta en konkret och exemplifierande belysning av värdegrundens egentliga innebörd.”.

Se JO beslut 4956-2014:

”Informationen till allmänheten om vilka alternativ som finns för att betala patientavgifter ska vara korrekt och tydlig. När landstinget informerar om betalningsalternativen kan därför inte möjligheten att betala med kontanter utelämnas.”.

Sid 21 om Icke-diskriminering

”Principen om icke-diskriminering är även central i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.” “Diskrimineringsförbudet är dock generellt i den meningen att det gäller oavsett på vilken grund en person diskrimineras. Den allmänna förklaringen är formellt sett en politisk deklaration. Den skapades ursprungligen inte som ett rättsligt bindande dokument, men stora delar av den anses med tiden ha blivit sedvanerättsligt bindande, däribland förbudet mot diskriminering.”

Sid 22 om Personlig integritet

”Av Europakonventionens artikel 8 följer att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens, samt att offentlig myndighet inte får inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag” ”Artikeln innebär även en skyldighet för staten att skydda den enskildes privatsfär.” “I regeringsformens 1 kap. 2 §, målsättningsstadgandet, anges i fjärde stycket att det allmänna ska värna den enskildes privat- och familjeliv.” ”I 2 kap. 6 § andra stycket föreskrivs att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.”

Även min rätt till ekonomisk självständighet och ekonomisk integritet har åsidosatts genom det sätt som Region Blekinge missbrukat sin maktställning. Vid kontant betalning riskerar jag inte ”övervakning eller kartläggning” av mina personliga ekonomiska förhållanden. Vilken vårdcentral (som i vissa fall kan vara synnerligen känsligt) som regelbundet figurerar i en banks utbetalningslistor (styrda och bevakade av opålitliga utomeuropeiska företag som American Express, Mastercard, etc) bör vara den enskildes val att exponera, och ingen annans, i synnerhet inte företrädare för statsapparaten. Att t o m svenska generaldirektörer uppvisar sådan naivitet att de tvingas avsättas för brott mot rikets säkerhet understryker att det kan vara berättigat att hysa misstro kring myndigheters förmåga att förvalta den personliga integriteten. Graden av ateism-religiositet, homosexualitet-heterosexualitet, ljus eller mörk hy, politiskt vänster-höger, mm, överlåts med stor tydlighet åt den enskilde att råda över exponeringen av genom tydlig lagstiftning om olaglig diskriminering. Rätten att såväl hysa tilltro som misstro gentemot myndigheters förmåga att skydda den personliga integriteten borde på liknande sätt garanteras och omhuldas.

Sid 26 om Service och lättillgänglighet

”Av förvaltningslagen framgår vidare att frågor från enskilda ska besvaras så fort som möjligt, samt att en enskild som av misstag vänt sig till fel myndighet ska hjälpas till rätta.”

11 Stor förbättringspotential

Sålunda finns åtskilligt som behöver rättas till;

Regionens beslut om kontantfria tandvårdsmottagningar strider mot lagen,
Regionens informationen till allmänheten om betalningsalternativen är varken korrekt eller tydlig, och behöver rättas till.
Möjligheten att betala med kontanter inom Region Blekinge har begränsats så att den i praktiken är obefintlig,
Information om att betalningsalternativet kontantbetalning finns (utan resor till andra städer), har medvetet utelämnats,
Myndighetens obstruktion kring kontantbetalning innebär i praktiken att jag utestängs ifrån tandvård (=diskriminering).
Region Blekinge har medvetet gjort sig okontaktbar,
Det råder en klar motsägelse i att som Region Blekinge både proklamera beslut om kontantfria vårdinrättningar och att tjänstemän inför kritik om lagbrott hävdar att det visst går att betala kontant.
Landstingsdirektörens hänvisning till kontant betalning vid andra vårdcentraler har vid flera tillfällen visat sig vara ren lögn. Flera familjemedlemmar som försökt har vägrats kontant betalning vid den utpekade vårdcentralen.

Med vänliga hälsningar / Ronny Stark

BILAGA - Dom i Blekinge Tingsrätt FT 2011-19

(Redigerad kring personuppgifter)

BLEKINGE TINGSRÄTT DOM 2019-12-17 Mål nr FT 2011-19

PARTER Kärande Region Blekinge,
Tandvårdsförvaltningens Kansli
Landstinget Blekinge, Karlskrona
Ombud: Erik Hedborg,
Visma Financial Solutions AB , Helsingborg

Svarande RONNY Stark, Ronneby

DOMSLUT

Kronofogdemyndighetens utslag den 18 juni 2019 nr 21-43900-19 undanröjs.
Ronny Stark ska till Region Blekinge betala 895 kr.

YRKANDEN M.M.

Region Blekinge ansökte om betalningsföreläggande mot Ronny Stark med yrkande att utfå 955 kr samt ersättning för ränta och kostnader. Kronofogdemyndigheten meddelade den 18 juni 2019 utslag i enlighet med ansökan. Ronny Stark har därefter ansökt om återvinning och inhibition.

Blekinge tingsrätt har den 2 september 2019 lämnat Ronny Starks ansökan om inhibition utan bifall med motiveringen att utslaget till fullo verkställts och att det därmed saknas skäl för att pröva ansökan om inhibition.

Region Blekinge har vid tingsrätten yrkat att Ronny Stark ska förpliktas att betala 895 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 13 december 2018 tills betalning sker samt ersättning för inkassoavgift med 180 kr och för rättegångskostnader.

Region Blekinge har som grund för sin talan anfört i huvudsak följande. Fordran avser kostnader för Ronny Starks tandvårdsbesök hos Region Blekinge den 8 november 2018. Ronny Stark tillställdes den 13 november 2018 en faktura med nr 81092418 som förföll till betalning den 17 december 2018. Fakturabeloppet uppgick till 895 kr. Betalning uteblev och den 7 februari 2019 tillsändes Ronny Stark ett inkassokrav utformat i enlighet med 5 § inkassolagen. Ronny Stark betalade inte fordran och den 26 februari 2019 ingavs ansökan om betalningsföreläggande. Region Blekinges åtgärder har varit skäligen påkallade för att tillvarata Region Blekinges rätt.

Ronny Stark har medgett att betala 895 kr men motsatt sig att Region Blekinges yrkanden i övrigt bifalls.

Ronny Stark har som grund för sitt bestridande anfört i huvudsak följande. Han försökte betala kontant dagen för tandvårdsbesöket. I lokalen fanns vidare ett skriftligt anslag som hänvisade kontantbetalare till centralkassorna i Karlskrona eller Karlshamn. Att vägra ta emot kontanter och att hänvisa kontantbetalare på ovan nämnt sätt saknar lagstöd, se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande 2015 ref 49 och JO-beslut dnr 4956-2014. Efter besöket försökte han vid flera tillfällen få kontakt med Region Blekinge för att reda ut saken men hänvisades bara vidare utan resultat. Han fick långt senare veta att en lokal nämnd fattat beslut om att begränsa möjligheten till kontant betalning till vissa betalningsställen. Eftersom beslutet saknar lagstöd begärde han laglighetsprövning hos förvaltningsrätten samt bad Region Blekinge att avvakta med vidare åtgärder tills målet avgjorts. Region Blekinge fortsatte ändock indrivnings- processen, vilket orsakat kostnader i onödan. Hans ansökan om laglighetsprövning avvisades sedermera som för sent inkommen vilket fastställdes av kammarrätten. Han har dock rätt att med befriande verkan betala kontant enligt grundlagen. Eftersom han haft vilja och förmåga att betala, men förvägrats att betala kontant, är han inte i dröjsmål med betalning. Region Blekinge har därmed inte rätt till ränta samt ersättning för inkassoavgift och rättegångskostnader.

Region Blekinge har vid muntlig förberedelse frånfallit yrkandena avseende ränta, inkassoavgift och rättegångskostnader samt begärt dom på medgivet belopp.

DOMSKÄL

På grund av Ronny Starks medgivande ska käromålet – såsom det slutligen bestämts – bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (TR-02)

Den som vill överklaga ska göra det till Hovrätten över Skåne och Blekinge. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten senast den 7 januari 2020.

Maria Knoblock

Sammanställning om betalningsmedel

2019-12-29T00:00:00+00:00

Nu finns min sammanställning om betalningsmedel på länken nedan eller under sidan “Kontanter” här uppe till höger.

TEMA: Betalningsmedel

/ RS

Dom om kontant betalning i Blekinge Tingsrätt

2019-12-28T00:00:00+00:00

Domen nedan återges i milt förenklad form. Den vinner laga kraft först om den inte överklagats före 8 januari 2020.

Uppdatering 2020-03-03: Tingsrätten i Blekinge gjorde rättelse av domen den 3 mars. Denna rättelse får överklagas t o m 24 mars 2020.

1. MYNDIGHETSÖVERGREPP

Jag ifrågasätter Region Blekinges beslut om att utan stöd av lag begränsa min medborgeliga rätt att betala vård med riksbankspengar (statsvalutan). Jämför tidigare lagtolkning på området;

i enlighet med tidigare uttolkning av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD mål nr 2793-14; “Det innebär att landstinget inte utan stöd i lag kan inskränka rätten att betala patientavgift med sedlar och mynt utgivna av Riksbanken och är därför en begränsad möjlighet att betala med kontanter. Beslutet får därmed anses strida mot lag och ska därför upphävas.”. “Betalningsmedlen sedlar och mynt har av lagstiftaren getts en särställning.”.
I enlighet med förtydligande av Justitieombudsmannen JO Dnr 4956-2014: ”Informationen till allmänheten om vilka alternativ som finns för att betala patientavgifter ska vara korrekt och tydlig. När landstinget informerar om betalningsalternativen kan därför inte möjligheten att betala med kontanter utelämnas.”.
och utifrån den värdegrund som anges i utredningen Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda, Se särskilt sid 8 om Lagprövningsrätten ”Om domstol respektive ett annat offentligt organ finner att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning, eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, så får föreskriften inte tillämpas enligt 11 kap. 14 § och 12 kap 10 § regeringsformen.”.

Diskriminerande begränsning av tillgången till samhällstjänsten tandvård är helt oacceptabel och i strid med riktlinjerna om vård efter behov (inte efter plånbok), inte minst för utsatta grupper. Dessutom när myndighetsbeslut om så allvarlig begränsning saknar nödvändigt lagstöd.

2. BAKGRUND

Min kontaktyta till Region Blekinge har inte varit god det senaste året, d v s sedan jag i november förra året nödgades att avboka två viktiga åtgärder (inflammationer med åtföljande tandutdragning) på grund av att kassan vägrade ta emot mina kontanter då jag skulle betala mitt tandläkarbesök. Detta ledde till att de beordrade Kronofogden göra utmätning i juli, och som jag (eller rättare min son) lyckades överklaga hos Tingsrätten i absolut sista stund.

Dagarna före jul mötte jag (per telefon) i tvistemål Region Blekinges juridiska ombud, en jurist på inkassobyrån Visma, som fick backa så långt hans mandat räckte, d v s endast på det monetärt ekonomiska området. Jag upprördes över att Regions Blekinges ansvariga med mandat att fatta beslut inte mötte mig i rätten, och att de genom sitt ombud dessutom ljög inför rätten. Han var säkert i god tro, men hela historien framstår för mig som en riggad skenrättegång där såväl jag som Tingsrätten försatts i händerna på Region Blekinges maktfullkomlighet.

Jag skall inte behöva bli straffad då jag på plats och omedelbart, med inte längre fördröjning än promenaden från tandläkarstolen till kassan (mindre än 1 minut) erbjöd full betalning med den grundlagsskyddade svenska statsvalutan SEK (som endast finns i kontant form) och försökte göra mig skuldfri med de “riksbankspengar” som enligt högsta förvaltningsdomstolen har en särställning som betalningsmedel. Vad var mitt brott!?

Jag har av den svenska statsapparaten inte bara förvägrats betala kontant. Jag har även förvägrats tillgång till ett just rättssystem, det vill säga ett sådant rättssystem som utmärker en rättsstat, och rättsstatsprincipen.

Två personer som försökte initiera överklagan av utmätningen förvägrades tillgång till rättssystemet av tjänstemän hos kronofogden. Tack vare att den tredje mötte en tjänsteman som skötte sitt jobb i enlighet med värdegrunden för de statsanställda (se del 4) kunde utmätningen få den rättsliga prövning vars dom återges i del 3.

Som kontrast till de stängda dörrarna till förvaltningsrättslig prövning uppvisar domen i det förenklade tvistemålet i Blekinge Tingsrätt prov på raka motsatsen. Helt oavsett att domen gick mig till mötes imponeras jag av domarens synnerligen välformulerade beskrivning.

3. DOM - UTMÄTNINGEN UNDANRÖJDES 191217

DOM

BLEKINGE TINGSRÄTT 2019-12-17 Mål nr FT 2011-19

PARTER

Kärande
Region Blekinge, Tandvårdsförvaltningens Kansli
Landstinget Blekinge, Karlskrona
Ombud: Erik Hedborg, Visma Financial Solutions AB , Helsingborg

Svarande
RONNY Stark, Ronneby

DOMSLUT

Kronofogdemyndighetens utslag den 18 juni 2019 nr 21-61796-19 undanröjs.*

Ronny Stark ska till Region Blekinge betala 895 kr.

*Tingsrättens rättelse från 2020-03-03

YRKANDEN M.M.

Ronny Stark har medgett att betala 895 kr men motsatt sig att Region Blekinges yrkanden i övrigt bifalls.

Region Blekinge har vid muntlig förberedelse frånfallit yrkandena avseende ränta, inkassoavgift och rättegångskostnader samt begärt dom på medgivet belopp.

DOMSKÄL

På grund av Ronny Starks medgivande ska käromålet – såsom det slutligen bestämts – bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (TR-02) Den som vill överklaga ska göra det till Hovrätten över Skåne och Blekinge. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten senast den 7 januari 2020.

Maria Knoblock

4. VÄRDEGRUNDEN FÖR DE STATSANSTÄLLDA

Jag anser att nämnderna som myndigheter har att följa och upprätthålla de riktlinjer som återges i den värdegrund som anges i utredningen Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda. Jag vill rekommendera den som läsning i sin helhet. Dock väljer jag att här framhäva några utvalda citat (med mina fetmarkeringar):

Förord

“Skriften utgör ett stöd för de statsanställda i arbetet med att utveckla en god förvaltningskultur, präglad av demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, effektivitet och tillgänglighet.”

Inledning

“Regeringen har i de senaste årens budgetpropositioner framhållit att det är angeläget att de statsanställda har kunskap om och förståelse för förvaltningens grundläggande värden och rollen som statstjänsteman.”

Grundläggande rättsliga principer

“Vidare innebär den överordnade principen om att all offentlig makt i Sverige utgår från folket, att varje statsanställd i sitt arbete ska ha som utgångspunkt att det är folket som är hans eller hennes uppdragsgivare och att offentlig maktutövning alltid måste ha stöd av lag. “

5. RÄTTSTAT OCH RÄTTSTATSPRINCIPEN

Från svenska Wikipedias beskrivning av en rättstat står att läsa följande:

5.1 Rättsstaten

“Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv eller övergrepp från staten.”

5.2 Rättsstatsprincipen

Sveriges regering har beskrivit hur den ser på definitionen av rättsstatsprincipen:

“Rättsstatsprincipen innebär att ingen får stå ovanför eller utanför lagen [1], att staten och statsorganen är skyldiga att följa gällande rätt [2] och att det finns garantier mot missbruk av statsmakten [3]. Förutom formell legalitet som innebär att lagar följs [4] krävs dessutom att lagar stiftas och tillämpas utan diskriminering [5] och med respekt för individens värdighet och mänskliga rättigheter [6]. Det krävs likhet inför lagen och ett oberoende och fungerande rättsväsende [7] som alla har tillgång till, rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom en rimlig tid [8] i en rättvis rättegång inför en oberoende och opartisk domstol, samt förbud mot godtyckligt frihetsberövande. Ett fungerande rättsväsende kräver okorrumperade poliser och åklagare, oberoende advokater, en obunden och opartisk domarkår, samt att domstolarnas beslut efterlevs [9] .” (Skr. 2007/08:109 s. 16).

Jag har i texten ovan fetmarkerat de för mig särskilt relevanta delarna och numrerat dem ‘[n]’ för för eventuella kommentarer och hänvisningar senare.

Naturlig avgång

2019-12-27T00:00:00+00:00

Inspirerad av Livräddningssällskapets reklamslogan: “De som inte använder flytväst - blir allt färre” kan man på liknande sätt konstatera: “De som skjuts i gängkriminalitet - blir allt färre”.

Alt.

“De som följer bankernas (pensions)råd - blir allt fattigare”

/ RS